Tunga dagar

QUINTUS

Vi saknar dig hjärtat!

Quintus finns med i vår vardag hela tiden, allt ifrån på morgonen, då vi är vana att behöva gå ut i alla väder, nu när jag är gravid är jag van att "köra" upp maken ur sängen för att ta ut Q.

När någon tappar mat på golvet vid frukost/lunch/middag, för att Q blev så dålig i magen om han fick i sig människomat.

Sedan kollar jag på klockan för att se hur många timmar det var sedan han var ute, tittar till för att fylla på mat och vattenskålen. Jag tittar vart jag sätter fötterna när jag legat i soffan.

Han kunde vara så bångstyrig när vi var ute på promenad, så jag ville binda honom vid en stolpe och gå hem, men så fort vi kom in i hissen så började han fjäska, vifta på svansen och hoppa upp mot mitt ben och försöka slicka mig i ansiktet om jag satte mig på huk för att säga, att vi är kompis nu ;)

Väntar mig att få en glad hund som välkomnar mig när jag kommer hem. Skynda mig efter jobbet eller efter något jag gjort för att komma hem till honom. Planera in hundvakt när vi ska åka någonstans där vi inte kan ha med honom.

Att på natten höra knarrandet från hans korg när han hoppar ur för att lägga sig någon annanstans, höra hans små skall i sömnen när han drömde något.

Kort sagt! Allt i vår tillvaro påminner om Quintus och tanken på att vi inte längre kan klappa, gosa, promenera och prata med honom det gör oss så otroligt ledsna och vi blir smärtsamt påminda många gånger varje dag.

Vår fina Quintus som var med på vårt bröllop och bara ställde upp sig naturligt bredvid oss efter vigseln och han var så fin i sin rosa fluga runt halsen.